tisdag 30 april 2013

Vegetarisk Valborg

Käkade lunch idag med kollegorna på underbara Ulriksdals Trädgårdcafé. Förutom alla härliga blommor och växter (trots min allergi är de vackra på håll) och den mysiga lantatmosfären är den vegetariska buffén helt fantastisk. Grovt fullkornsbröd med curryhummus, kålsallader, kikärtsbiffar, lasagne, olika röror och dagen till ära en väldigt härlig parmesansås! Kan inte bli bättre än så!



Ikväll blir det restaurang igen. En liten valborgsmiddag med en kompis. Kanske skönt att inte vara kanonbakis, som jag antar att de flesta Stockholmare kommer att vara imorgon. Nu känner jag mig i alla fall inspirerad att skriva klart kapitel 17. Det spökar rejält i Dalsland just nu...

måndag 29 april 2013

I give it a year


Såg trailern till nya biokaramellen I Give It A Year för ett tag sedan och blev genast taggad. Förutom att jag älskar brittiska komedier som utspelar sig i London (finns ett tomrum efter Bridget Jones, Notting Hill och Love Actually som snart måste fyllas) såg denna ovanligt rolig ut. Kan ibland känna att britter vågar ta ut svängarna mer än vad amerikanska filmer törs. Filmen har fått lite blandad kritik i Sverige men har blivit positivt bemött i UK och USA. Bara trailern i sig är rolig. Duvor som faller offer för takfläktar, en terapeut som verkar allt annat än lyhörd och pinsamma scener från bröllop. Det känns som att den här feel-good:aren måste ses. Snart. 

Back on track

Efter en mysig helg i Göteborg spenderade jag söndagskvällen med att åka tåg i tre och en halv timme. Till en början kändes det inte alls speciellt inspirerade att skriva men när jag väl började rann det bara ur mig. Nu har jag (förhoppningsvis) skrivit kapitel 16 för sista gången. Har sparat texten på Dropbox, i flera olika typer av dokument, så om något skulle gå fel en tredje gång måste det vara Universum som anser att just detta kapitel inte är värt att skriva.


Idag ska jag fortsätta. Det känns bra att vara igång igen. Har snart passerat hälften av boken och hoppas ha ett helt råmanus färdigt i mitten av juni. Det låter väl bra? Det kör vi på. Längtar tills att jag har högen av papper i händerna. Vilken känsla det kommer att vara!

fredag 26 april 2013

Helt sjukt

Idag blir det back on track. Det har jag bestämt. Eftersom jag ska sitta 4 1/2 timme på tåg ner till Göteborg i eftermiddag tänker jag att detta blir ett perfekt tillfälle att komma igång med skrivandet. Har dessutom skaffat Dropbox för enklare säkerhet i framtiden.


För övrigt måste jag tipsa om TV4-programmet Helt Sjukt med David Hellenius. Vad jag blir glad att det finns ett program som på ett avdramatiserat sätt pratar om sjukdomar och psykiska besvär. För en hypokondriker som mig själv känns det bra att kunna skratta lite åt det också.


torsdag 25 april 2013

Sommarfeelings

Peppar mig själv inför kvällens 49294:e omskrivning med denna låt. Får mig att tänka på solsken, gröna ängar och iskalla bad i insjöar.


Får skriva för hand framöver

Okej, vad är värre än att behöva skriva om 1000 ord man redan skrivit en gång? Att skriva om dessa 1000 ord ytterligare än gång. Det här förbannade word-dokumentet har skadats en gång till och nu går det inte ens att öppna. Kan man ha mer otur? Så först måste jag alltså skriva om dessa 1000 ord en gång till och därefter börja säkerhetskopiera i olika format. Möjligtvis behöver jag checkas in på hospital någonstans däremellan. Men jag orkar inte och vill inte skriva dessa grejer en gång till! Det är väl bara att ta tag i det och därefter äntligen få fortsätta.

En positiv grej med denna dag var i alla fall lunchen. Jag och jobbet var på pressöppningen av Hornhuset vid Hornstull - det nya trevåningshuset med restauranger på varje plan. Pizzan var den godaste jag någonsin ätit i detta land och utsikten fantastisk!


Måne över staden

Jag älskade Mångalen. Filmen, alltså. Även om den kändes lite daterad ibland, med väldigt klassisk och gammalmodig romantik, var det svårt att inte låta sig charmas. Cher är helt fantastisk, Nicholas Cage också, musiken var underbar och vissa scener var helt oemotståndliga i sin fullkomliga absurditet. Men framför allt: New York. Filmens huvudperson. Shit pommes, alltså. Alla neonskyltar, Liquor Stores, människor, bagerier, italienska restauranger. Det blir inte bättre än så!


Dessutom blev ju inte kvällen värre av att jag efter filmens slut kände hur något lyste in genom vardagsrumsfönstret. Jag smög bort till glaset och såg hur månen sken öven Stockholm på ett sätt jag inte varit med om på länge. Helt sjukt. Ibland kan livet faktiskt kännas lite som en film...

onsdag 24 april 2013

Cher vs Bieber

Fick 1000 ord skrivna idag också. Dock samma 1000 ord som jag skrev igår. Kändes hur dumt som helst, men vad gör man inte för att komma vidare? Bra att jag åtminstone inte förlorade mer än ett kapitel. Får komma vidare med resten imorgon. Det börjar spöka ordentligt för min stackars huvudperson. Stackarn.


Skulle egentligen gått ut och käkat middag med en kompis, men denna har tydligen dumpat mig för Justin Bieber ikväll. Hela Stockholm är beliebers i veckan verkar det som. Så det får bli next best thing: hämtmat från Vapiano och en mysig film. Funderar på Mångalen. Har aldrig sett hela utan bara bitar av den, men eftersom jag älskar både Cher, New York och 80-talskomedier känns det ju som en rätt perfekt film att avnjuta till en pizza.

When the moon hits your eye like a big pizza pie - that's Amore!


1/3 råmanus!

Igår skrev jag 14 000 ord...


... eller kanske inte. Sanningen är att jag lade till allt jag skrivit i ett annat dokument till det nya. Och så blev det 21000. Fantastiskt att se allt i ett och samma dokument. 70 sidor. Det är ju typ en tredjedel av boken. Helt galet. Så trots att jag förlorade 1000 ord igår (lär inte få tillbaka dem) känns det lite mer hoppfullt att skriva om dem.

En tredjedel av ett råmanus, det måste ju firas på något sätt! Det är ju ändå torsdag.
Ett glas rött eller en kanyl, möjligtvis?

tisdag 23 april 2013

Dokumentspanik!!

Okej, vad är det som håller på att hända med mina dokument!? Det senaste går inte att öppna och jag verkar redan ha förlorat det senaste kapitlet (1000 ord), och de andra verkar ha problem att öppnas också! På två olika datorer? Jag tror jag måste ladda ner senaste Word-versionen för att säkra framtiden. Herregud, vilken ångest. Tänk om jag skulle förlora hela boken? *ber en tyst bön till Buddha/Jesus/Allah/Bette Midler*....

Någon annan som upplevt samma sak?

Lana gör det igen

Det finns något magiskt med den här Lana Del Rey. Något hypnotiskt, mystiskt och så gjort på ren känsla. Dessutom är Young & Beautiful en del av det massiva soundtracket till kommande The Great Gatsby, som även den ser väldigt mäktig ut på trailern.


måndag 22 april 2013

Dagens ord

1 080 stycken - not too shabby!
Har fått in lite mer spänning i kapitlet än väntat och det känns bra. Funderar på att börja
ha 1 000 ord som dagligt mål istället för 500. Det låter väl bra?

En stuga i skogen

Om det är något jag älskar är det filmer då snygga ungdomar åker ut i skogen, festar i en stuga och blir mördade av zombies, galna hockeykillar eller varandra. Helt enkelt är jag barnsligt förtjust i "slashers". Därför föll jag självklart i extas när jag fick höra talas om filmen "The Cabin In The Woods" förra året. Förväntningarna var högre än Kilimanjaro och jag såg om trailern säkert trettio gånger, men när det äntligen var dags för visningen (en nattlig sådan på en liten Sergel-salong) blev jag faktiskt lite besviken. Jag får visserligen skylla mig själv, jag hade ju hypat denna rulle som en nyupptäckt Kanarieö, men jag trodde faktiskt den skulle vara mer. Mer läskig, mer brutal, mer intern, mer av allt. När man har chansen att twista om en handling på det sättet som denna film gör finns det ju egentligen inga begränsningar alls, och jag tyckte helt enkelt att de kunde gjort ännu mer med innehållet.






Men igår bestämde jag mig för att se om den och blev faktiskt positivt överraskad. Den var både läskigare, roligare och smartare än vad jag kom ihåg att den var. Framför allt var den rasande skickligt berättad. Oförutsägbar och charmig. Dessutom väldigt välspelad och bra castad. Jag vet inte varför jag inte kände likadant första gången, varför den var så mycket bättre nu. Kanske var det förväntningarna? Kanske det aldrig kan bli lika bra som i sitt eget huvud? Kanske var det för att jag ställt in mig på den största filmupplevelse någonsin. Jag tror denna film ska upplevas så som jag upplevde den igår. Utan krav, förväntningar och förhoppningar. Det är då den lyser som den stjärna på skräckhimlen den är.


Hola!

Nu testar vi lite bloggande här. Måste ju dela med mig av vilket fantastiskt intressant liv jag lever. Speciellt nu när Biggest Loser kör två avsnitt per vecka.
Adios!